I'm a Lover

I alla fall. Vad underbart det är att upptäcka en ny artist! Jag spelar min LaLeh-skiva, så mycket så jag är rädd att den går sönder snart. En dag gjorde jag en dans, en alldeles egen dans - ja, till Laleh, vem annars! Så skön. I dagsljus. Dans kan verkligen vara befriande. Fast jag dansar mest hemma. Själv, när jag tror att ingen ser. En gång kom i och för sig en granne till mig och kommenterade att han hade sett mig dansa dagen innan... Hm, jag får bjuda på det.

Häromnatten var jag osömnig. Jag lade mig på vardagsrumsgolvet en stund. På fårskinnsfällen. Ååhh, den är så mysig. Sedan lade jag mig på klinkersen. Det var inte kallt och inte varmt. Tittade upp i det träpanelade taket, som jag en gång vitlaserade. Det är fint. Den tunna lasyren. Som droppade. Armarna blev trötta. Fy, så jobbigt det var. Jag låg och beundrade det. Njöt och började tänka på hur det skulle vara om man vände upp och ner på huset - i alla fall på rummet. Annorlunda, men det skulle funka. Köksskåpen skulle stå väldigt lågt. Jag skulle ställa stora blommor på det som skulle bli en liten upphöjd "scen" framför burspråkets fönster.

Jaja, det var skönt att tänka. Och dansa.

-- Jag vill spela Scheidlers duett med någon som spelar fiol --