Tea-Time

- Ingen natt är så lång att den inte följs av en gryning -
(Italienskt ordspråk)

Jag måste säga att denna årstid är en av de värre för mig. Närvaron av det som tycks som ett evigt mörker. Det mörkt när man åker till jobbet. Det är mörkt när man kommer hem. Det är mörkt när man vaknar och när man lägger sig. Nu har det i och för sig varit soligt de senaste dagarna. Även svinkallt och snövackert. Det är ändå inte min årstid. För att maxa hjärnan med ljus tar jag en vinterpromenad då och då.

På jobbet när vi åt gemensam middag, kretsade samtalet kring hur det skulle vara att imitera personalen. Dumt nog, så frågade jag hur de skulle imitera mig. Min elev sa fundersamt: "Då måste man spela en extremt tråkig person." Alla brister ut i skratt. När hon ser mitt ansiktsuttryck förklarar hon snabbt: "Du är extremt tråkig - på ett bra sätt!" Hon tittar på mig en gång till och säger "Du är extremt tråkig, men vi tycker om dig ändå!". Sedan tar hennes förklaringar slut. Jag skrattade åt det hela lite senare.

Nåväl även detta vintermörker har en ände. Jag ser fram emot det. Nepp. Nu vill jag göra någonting annat. Jag är ledig imorgon och jobbar långhelg sedan. Jag tror jag rider mot solnedgången med min fyrhjuliga häst. Får se vart den tar mig. Kanske en kopp te hos mamma. Det brukar värma en kall vinterdag.

Kram Locktott ;)

-- Jag vill improvisera --